onsdag 25. november 2009

Alfred 5 år m m


video

Som bilderna visar och inte minst filmen så är det inte bara Alfreds femårsdag utan lite blandad kompott. Förra veckan hade vi flera besök här på Solgläntan, Kerstin var nere på fika och Molly och Esther var här med sina mammor.

Men den stora drabbningen var på måndag när vi hade barnkalas med 7 grabbar plus Nora. Det startade i full fart med blev en riktigt trevlig tillställning med lek, fiskdamm och glasstårta. Nora hamna på intet sätt i skymundan, hon tog den plats hon ville ha och var oftas den som var högljudast. Alfred fick massor av presenter, mest Lego.

Sixten är mer högljud än de andra barnen. Han skriker mer än de har gjort ihop. Om han inte sover eller äter så skriker han. Det är faktiskt lite jobbigt. Men det ingen fara med honom, bara med föräldrarna och då speciellt AnnC då nattsömnen blir sporadiskt. Mest sovet blir det på morgonen.
Sixten växer som en raket, sist vi vägde honom så hade han gått upp 400 g på en vecka och växt 3 cm. Normal är att växa 150 - 200 cm på en vecka...skoja, inte cm utan gram.

torsdag 12. november 2009

Han vokser!

I går var vi på BVC (barnavårdcentralen) og veide Sixten. Han veide 3500 gram og var 51 cm lang. Han vokser! :)

mandag 9. november 2009

Lite husplaner

Idag har Ivar tackat jag till en plats på hemmet. Jag och Elis har varit där några timmar och pratat, vilket var mycket givande, fick bl a veta att Ivar är en fantastisk tecknare.
Men i alla fall...det verkar som vi kan få huset om några veckor. Men som jag sagt tidigare, vi vill inte kasta ut en gammal man från sitt hus. Det får ta den tid det tar och man måste veta att det inte är helt lätt när man bott i samma hus i över 60 år.
Men vi lär återkomma när vi vet mer...

søndag 8. november 2009

Ett antal filmer från förra veckan, Sixten är alltså två veckor cirkus. I fredags vägde han 3355 gram. Han växer alltså, mer än 200 g på en vecka.

video
video
video
video

fredag 6. november 2009

Kära vänner...

Jag jobbar på en uppdatering....
Väntar på tid och inspiration.
Men jag kan ju säga att allt går framåt, vi har det BRA. Lite sömnbrist bara...

Kramar!!

Ann-Christin

mandag 2. november 2009


Alfred fick ett regält märke i kinden hos dagmamman, men nu är det på väg bort.

För några dagar sedan var vår barnmorska från BVC här, Anna-Klara. Sixten har gått upp och väger nu mer än när han föddes som ni ser. Han passade även på att kissa på skötbordet när hon var här. Fullt kaos i vårt lilla hus kan man säga.

Hela vår barnaskara på Ekelid. Visst är de fina!!!

tirsdag 27. oktober 2009

Mammas tur att uppdatera

I dag är Sixten en vecka gammal. Han ser ut att må jättebra. Han sover, äter och bajsar. Han säger till när han vill ha mat; äter - sen somnar han igen. En dröm för föräldrarna, precis som sina storasyskon som nyfödda. Att han är otroligt söt behöver jag väl inte säga, det kan ni själva se.

Men trots det fantastiska att få en ny bebis har den senaste veckan varit den värsta i mitt liv, tror jag. Har haft så otroliga smärtor. Smärtor efter snittet förstås, men det ondaste har varit på en punkt på högra sidan i magen. Det är först i dag som jag kan säga att det har vänt.

På BB upplevde jag som att de inte lyssnade när jag sa att jag hade ont. Tabletterna jag fick där hjälpte nästan ingenting. Jag fick min dagsdos punkt slut. Och sen frågade de mig när jag kände mig redo att åka hem. På lördag morgon, efter att ha legat med värmekudde hela natten, kändes det bättre, och då bestämde jag mig för att åka hem.

Josef hämtade mig, - oss. Och vi åkte till Ekelid (svärföräldrarna) och har bott här sen dess. (Ekelid är det bästa BB´t jag någonsin har legat på)

Men smärtorna blev värre. På söndagen ringde jag till BB och bad om att få prata med en läkare. Han ringde upp mig lite senare och på under fem minuter hade han ökat dosen av de tabletterna jag redan hade + skrivit ut ytterligare en tablett. Josef hämtade ut medicinen i går (som jag tog omedelbart), och när jag vaknade i morse kände jag att NU HAR DET VÄNT!! Jag har inte längre så ont!!!

Så i dag har jag duschat, t o m tvättat håret, har bäddat tre sängar, bytt blöja på Sixten. Jag har ännu inte haft de stora barnen i knät, har knappt kunnat krama om dem. Så det ser jag fram emot nu.

Jag är lycklig trots allt och älskar min man mer än någonsin. Han har varit fantastisk den här tiden.

Visste ni förresten att Sixten betyder "segerviss", "visshet om seger"?